Just a game - 6
2012-09-19 @ 22:26:33Jag får känslan av att dom döljer något, och försöker se mellan deras axlar, men de är för långa, så jag fortsätter framåt. När jag är framme vid vagnen vänder jag mig om, jag hinner precis se skymten av mitt hus för sista gången, sedan hör jag ett skrik, och huset sprängs i bitar.
Nathalies perspektiv:
Jag springer in i tåget, vill inte höra eller se mer. Jag rusar genom korridorerna tills jag hittar en öppen hytt där jag skyndar mig in och låser dörren. Sedan kryper jag ihop i ett hörn och håller för öronen. Tårarna forsar, och det känns som om tankarna svämmar över. Lever dom? Var dom i huset? Vem skulle annars ha skrikit? Den värsta taknen hänger som en mantel över mig. Var Seth i huset? Hade han gått hem för att sörja tillsammans med min familj? Lever han? Jag vill inte leva. Vill inte döda andra barn. Vill inte att Harry ska dö. Jag dunkar huvudet i väggen, hårt, flera gånger. Tillslut börjar allt snurra, och jag faller ihop på golvet. Nu kommer jag, om du är där uppe, Seth.
Harrys perspektiv:
Jag såg inte vad som hände, eftersom jag gick före Nathalie, men jag hörde explosionen, och såg Nathalie med utsmetat smink springa förbi mig. Fina, fina Nathalie. Hon har varit borta över 3 timmar nu, och ett gäng doktorer från huvudstaden söker igenom tåget för att hitta henne. Själv sitter jag i cafe vagnen, jag har aldrig sett så mycket kakor som nu står framför mig. Jag försöker koncentera mig på kakorna, men tankarna skenar iväg. Jag tänker på Seth, på explosionen, på vilka dem andra deltagarna kan vara, på Nathalie. Var är hon? Tänk om hon hoppat av tåget och dött, tagit livet av sig...? Nej. Så får det inte vara. Så kan det inte vara. Hon har nog bara somnat i en låst hytt någonstans.. Precis när jag tänker den tanken störtar vår handledare Sofi in i vagnen.
- Dom har... Hon tar en paus och andas, hon är helt röd i ansiktet, måste ha sprungit fort.
- Dom har hittat henne! Får hon ur sig och sätter sig ner för att vila. Jag känner hur hjärtat slår fortare.
- Lever hon, vart är hon? Frågar jag oroligt.
- Hon lever, men är medvetslös, hon undersöks i femte dörren till höger, nummer 203, svarar Sofi och pekar mot en dörr. Jag springer ut ur cafevagnen och letar efter dörr 203. När hittar den knackar jag försiktigt på dörren för att inte förstöra undersökningen. En doktor i vit rock öppnar dörren.
- Vad vill du? Frågar han lite strängt
- Jag undrar bara hur hon mår.. Börjar jag, men blir avbryten.
- Hon har hjärnskakning, förmodlligen har hon försökt ta självmord, hon kommer förvaras i ett helt säkert rum tills vi är framme vid huvudstaden, hon kommer också få hjälp av en psykolog.
- Okej, får jag komma in? Jag skulle gärna vilja va med när hon vaknar...
- Hon vaknar nog snart, vi ska just transportera henne till rummet där hon kommer försvaras.
- Okej, får jag följa med...?
- Visst, svara doktorn kallt, och visar inte ens ett spår av ett leende.
Nathalies pespektiv:
När jag vaknar ligger jag på en luftmadrass i ett rum med mjuka kuddar överallt. Golvet, väggarna och taket är gelt fyllda av stora kuddar. Var är jag? Vem har lämnat mig här? Plötsligt ser jag att jag inte är ensam i rummet, Harry sitter brevid mig på golvet, eller en kudde är det väl egentligen.
- Vad gör jag här...? Frågar jag Harry.
- Dom tyckte du var en fara för dig själv, du hade förmodligen försökt att ta livet av dig... Säger Harry lite avvaktande. Då minns jag allt.
- Varför sprängde dom mitt hus, var mamma eller pappa i det, var Seth där!? Jag tar tag i Harry, skakar honom och ser på honom med vilda ögon.
- Jag vet inte, snälla släpp mig... viskar han och jag ser tårar i hans ögon. Jag släpper taget och försöker andas normalt.
- Förlåt, det var inte meningen, säger jag och skäms lite, vad skulle han veta egentligen?
- Det är lugnt, men gör dig redo, vi skulle tydligen vara i huvudstaden om några timmar, enligt Sofi.
- Sofi?
- Ja, vår handledare heter så, säger Harry med ett osäkert leende. Leendet är så likt Seths att jag kastar mig i Harrys armar och kramar honom länge.
Nu börjar vi äntligen närma oss huvudstaden!
Förlåt för att det tog tid, men har väldigt mycket med skolan och kompisar just nu! :)
Hoppas ni gillade kapitlet, och än en gång, tack för alla otroligt fina kommentarer, betyder så mycket för mig!
7+ kommentarer för nästa? :)
Bild på mig som skirver (:
Skrivet av Carro
BÄST!
Skrivet av Julle
Så bra, längtar tills nästa c: <3
Skrivet av Mimmi
Gud vad bra!Älskar hungerspelen så jag älskar därför denna blogg också! :) Meeer! ;D
Skrivet av Sophie
JUST GIVE ME MER ;D
Skrivet av Moa
Jag har inte sett Hg filmen och inte läst boken.Men det gör nog inget för denna ff är nog bättre än båda tillsamans! Det är jag säker på.!♥
Skriv meeeeeeeer!
Snälla♥
Skrivet av Elaaaa din favorit :DD
Hej Linneos, din ff är riktig bra serööö :) okej ska snacka svenska .,. Men alltså ja tycker ja kan vara med på ett hörn, typ ja kan vara Cesar fickerman <33333 elin Andersson med sitt bieberlila hår och långa klänning täckt med lila Diamanter <333 okej .. De va ju bara ett förslag .. Himla bra om du frågar mig men du bestämmer ju ... Puss puss, fortsätt skriva :) SKRIV NU FÖRFAN!!!
Skrivet av Nanna
Snälla skriv mer! Och föresten, va gullig du är :) <3
Skrivet av Hannaaaaa
MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER! <3
Skrivet av Moa :)))
Sååå sjukt bra ff linneaa (i) och du är så sjukt underbart fiin <3333333333 älskar diiiiig <3333
Loveureaders <3
Så himla bra! <3 MEEEER.